Bildspel ifrån ”min” november skog

Roade mig under kvällen med att knåpa ihop ett bildspel i utifrån veckans färgstarka skogsbilder. Allt är ifrån ”min”skog där jag nästan dagligen promenerar. Samtliga är multiexponeringar med Fuji X-Pro1 och med Velvia filmsimulering. Bildspelet gjort i Lightroom.

Vrid upp volymen och luta dig tillbaka i 5 minuter…..  fäll gärna en kommentar om vad du känner/tycker ?

Skog multiexponering

 

Blev en fototur även idag för att fortsätta med serien ”By Wood Co”. Upptäckte ett ställe med en härlig trollskog alldeles i närheten av hemmet. Varför gå över ån efter vatten? Stället ligger på västsidan av Stamjön och lätttillgängligt ifrån stigen. Alla är multielexponeringar med Velviachrome filmsimulering i Fuji X-Pro1 och pol filter.

Klicka på bilderna för förstoring!

Skog multiexponering

Om man vill förstärka känslan av soft/mjukhet så kan jag rekommendera att du sätter kameran i multiexponeringsläge och exponerar två exponering i samma bild. Egentligen är detta väldigt enkelt. Ta ut en komposition sätt upp kameran på stativ. Kör med manuell skärpa, sätt bländaren på den minsta för max skärpedjup ställ in skärpan på max och ta en bild. Nästa exponering väljer du en så stor bländare som möjligt (litet tal) och ställer in kameran så oskarpt som du vill lite beroende på hur mycket (dis) du vill ha i bilden. Dessa två exponeringar slås ihop i kameran och vips så blir bilderna som här. P.S De flesta av dagens mer avancerade kameror har denna funktion.

Bilder är purfärska ifrån morgonpromenaden. Jag har använt Velvia filmsimulering i kameran och lagt till lite vinjettering i LR.

Klicka på bilderna för förstoring!

Så det kan bli….

Klicka på bilderna för förstoring!

Var ute en sväng på Öckerö idag med rätt förutsättningar för den här typen av bilder. Kan inte bestämma vilken som jag gillar mest så jag lägger ut alla. Fördelen med att ljuset försvinner så snabbt är att man inte behöver vara borta hela kvällen för att få till bilden.

Hasselbladspriset 2012 till genialisk fotograf ?

Jag skrev ju i ett tidigare inlägg att jag var kluven till Hasselbladspriset 2012. Men nu har poletten trillat ner efter ytterligare ett besök. Jag tog en runda och försökte se det unika i bilderna, men fortfarande var jag lite frustrerad att jag inte kunde upptäcka storheten. Men så fick  jag se och höra en intervju som konstmuseet hade gjort. Då upptäckte att det handlar om streetfotografering med detaljer och en tanke med bilderna. Han berättade att det fanns kopplingar i varje bildserie som kunde vara t ex humor eller politik. Hans bildserie ifrån New York är alla antingen diptyker eller triptyker med någon sekunds mellanrum för varje bildruta.

Nedan följer några exempel som jag försökt tolka det.

Likheten mellan de båda männen, ena bilden med mannen med ögonlappen och den andra med mannen kisandes. Båda med ett öga och bara någon sekunds mellanrum.

Komiken med sköterskan och den blinde?

Likheter och politik. Blått och borgerligt.

Båda männen med liknande rörelser och kläder och fortfarande med någon sekunds mellanrum utan att vara arrangerat.

Den sista även den likheter i stil och hårfärg.

Jag bugar och bockar för denna fotografiska mästare med ett så skarpt öga för detaljer och för att kunna hinna se och föreviga de unika situationerna som uppstått.

Kluven till Hasselbladspriset 2012

Var igår och besökte konstmuseet i Göteborg där Hasselbladpristagaren 2012 Paul Graham nu är aktuell med en utställning.

Jag blev väldigt glad men samtidigt väldigt kluven till varför just han har fått detta erkännande och en prischeck på 1 miljon. Glad över att fotografin inte behöver vara speciellt avancerat tekniskt eller innehållsmässigt för att beröra och få ett erkännande. Bilderna är i mitt tycke på gränsen till banala. Det underliga är att budskap och innehåll som är så enkelt kan få ett sådan genomslag. Detta bevisar verkligen styrkan i fotografi och att allt ligger i betraktarens öga. För vad är egentligen konst eller bra fotografi?

Detta bör inspirera många fotografer att föreviga det vardagliga som i mitt tycke blir intressantare ju längre tiden går.

Juryns motivering lyder.

Paul Graham är en av de mest briljanta fotograferna i sin generation. Under sin nästan 40-åriga karriär har han utvecklat ett extremt fokuserat och högst personligt konstnärskap som är konsekvent utan att någonsin bli monotont. I bilder som är både finkänsliga och subtilt politiska åskådliggör han spåren av den annars inte skönjbara tidsandan. Med sina djupa insikter i det fotografiska mediets potential har han fortlöpande skapat nya former för alla aspekter av det fotografiska arbetet. Det gör honom till en stor förnyare av fotografin och en frontfigur bland de fotografer som drivs av ett stort engagemang i sin samtid. 

Fick själv en injektion när jag vandrade hemåt för att  se och föreviga det enkla där färgen fick dominera liksom i Pauls bilder.

 

 

 

 

 

 

 

 

En sak är säker, jag kommer säkert besöka utställningen igen för att försöka klura ut bilderna och förstå juryns motivering för som sagt jag är kluven……